lördag 17 juli 2010

Natt i sundet

45a får friheten åter
Härom natten var stack jag ut på nattfiske igen. Det var nästan tropisk hetta när jag gick ut och jag kunde fiska med skjorta långt in i de mörka timmarna. När jag kom ut var det ingen direkt aktivitet men strömmen verkade öka hela tiden vilket kändes lovande. Det var sjunkande vatten och strömmen gick utåt. Ganska snart ser jag en stor fisk som går upp i ytan ca. 40 meter bort efter kanten. Jag hade precis satt på en räka som gett mig flera fina fiskar i år så jag hoppades att den även den här gången skulle locka öringen till hugg. Här fick jag nytta av att jag växt upp på bland stora stenar på kusten. Har flera gånger haft vänner på besök som inte alls har haft så lätt att hoppa mellan stenar,  kanske är det så att man omedvetet blivit jävligt bra på det? Hur som helst. Jag skuttade bort till vaket på några sekunder och la ut några kast. Inget hände. Jag fortsatte fiska av platsen en stund innan jag gick tillbaka till utgångspunkten. Mörkret började lägga sig och jag hörde vak längre in i viken. Även på djupkanten ut mot sundet började nu fisken att vaka. Jag gick in mot det lite grundare vattnet där man kan vada ut mot djupkanten. Fisken går in grunt på natten, riktigt grunt och medan jag smög mig ut på knädjupt vatten hade jag fisk som vakade bara en spölängd bort. Efter en stund hade jag två öringar som vakade ganska regelbundet utanför mig. En var rakt ut och en verkade hålla till ca 20 meter bort åt höger. eftersom fisken rakt utanför mig var närmast så började jag fiska på den. Jag hade nu bytt till flytlina och fiskade med en "sommarmask" Jag hade sett några i vattnet och gissade att det var det som fisken käkade av. Det  tog bara några minuter av kastande på vaken innan det drog till. En stark öring som gjorde flera rusningar hade tagit flugan. En kort fight slutade med att öringen gled in i håven. Det var en tjock öring kring 45 cm med fin sensommarfärg, lite guldfärgad på kinderna och buken. Den sattes tillbaka och jag tog upp fisket igen. Den andra öringen hade slutat vaka men istället hade det kommit in näbbisar. Jag får en och när jag ska ta loss kroken kräks den upp "sommarmask". Tydligen är det mer mask än vad man ser när man kollar ner i vattnet.
Det börjar blåsa upp och jag packar ihop för den här gången. nästa gång ska jag testa ett nytt ställe där jag aldrig fiskat på sommaren men som jag är övertygad om passar både mask och öring.

1 kommentarer:

Anonymous Glänn sa...

Jag brukar också ibland fiska på där jag gissar på att du var, sundet? Kul att den levererar fortfarande, jag ska nog åka dit en sväng snart igen.

17 juli 2010 kl. 19:59  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida