Håll ut!

Kommer snart med lite uppdateringar. Det har blivit mycket fiske men lite skrivet den senaste tiden. Har också en ny övernattning på gång med Tim. Mer om detta i slutet på nästa vecka. Båten som fortfarande ligger på land ska jag försöka få i sjön i veckan som kommer. Kanske lagom till septemberfiske.....

Återkommer inom kort.

Jagande storöring

Var ute en sväng i går kväll. Det var vindstila och varmt och enda anledningen till att jag fick sätta på mig en tröja och jacka vid halv tolv var att det va så mycket mygg. Det var som sagt vindstilla och jag hade tagit mig till ett sund. Ingen direkt ström i vattnet och ingen synlig aktivtet då jag kom ut vid halv nio. Jag tacklade med sjunklina til att börja med och fiskade av den första klippkanten. Jag hoppade över att fiska den storsteniga stranden och gick direkt ut på utsidan ön. Havet låg lugnt och utanför mig finns inga mer öar, nästa stopp är Danmark. Då jag tagit mig ner till vattnet efter att ha klättrat över en höjd, hinner jag bara lägga ut ett par kast innan en stor öring gör ett jättehopp rakt utanför mig. Det är inom kastavstånd och jag har just fiskat in flugan så jag kan snabbt lägga flugan mitt i plastet. Inget händer. Jag fiskar med min bruna zonker som jag haft bra fiske med den senaste tiden men nu verkar den inte vara rätt. Jag byter till en liten tobisimitation och har en virvel efter flugan. Jag fiskar på platsen en stund men traskar vidare till nästa udde för att fiska av grynnan som ligger utanför, den har gett fina fiskar förr. Gammal sjö och dyning från stenabåtarna gär att det fortfarande skvätter och brusar en del trots att det är vindstilla. Genom allt brus tyckter jag mig ändå höra ett tungt plask. Jag vänder mig om och ser vågor och skum ute i viken, att dömma av detta måste det varit en jättefisk som hoppat, verkligen stor! Jag byter flugor och testar olika tekniker för att locka till hugg men inget verkar funka. Då jag står där ute på udden vid grynnan och fiskar mot den plats där jag först började ser jag på nytt hur en stor öring kommer flygande ur vattnet på nästan exakt samma stäle som förut. Den här gången ser jag också tydligt vad det är som öring en jagar. Just innan hoppet ser jag nämligen flera stora tobisar skjuta upp genom vattenytan. Jag springer tilbaka till första platsen och sätter på en jiggyfluga och kastar gång på gång ut mot där fisken hoppade. Tobisen simmar snabbt och enda sättet att få till det är att sätta spöt i armhålan och slita hem linan med båda händerna. På nytt kommer en stor öring upp tillsammans med några skräckslagna tobisar, den här gången till höger om mig. Jag gör vad jag kan för att lyckas lura öringarna men har inte ett enda hugg den här kvällen. Jag avslutar fisket inne i sundet där strömmen nu tilltagit. Några små vak och en liten öring som hoppar är alt jag ser i sundet innan jag packar ihop och beger mig hemåt. Det är fortfarande vindstila och knäpptyst ute vid havet. Nu vet jag vart jag ska leta stor öring nästa gång.

Utomskärs

Agne kom och hämtade mig vid bryggan för vidare färd ut mot de yttre öarna i skärgården. Vi skule ge oss i kast med att finna de stora öringarna. Till en början gick fisket ganska trögt, men så började vi också ganska tidigt. Vi gjorde långa drifter över fina grundområden med stora stenbumlingar på botten. Sjunklina var det som gällde då drifterna ibland gick ganska fort och då vattnet ibland blev några meter djupt. Kristallklart vatten som vanligt så långt ut. Till en början drar vi lite i näbbisarna, den mindre sorten. Men så börjar öringarna hugga. inga monster men små pigga rackare.jag får tre öringar på ca 30-35 cm. Alla är dom tjocka och fina. Vi fiskar av ett par platser under kvällen och då vi på nytt återvänder till ett sund mellan två större grynnor börjar vi märka aktivitet. Vi ser ryggen på en öring som är uppe och visar sig i ytan och en stund senare hoppar en riktigt fin fiske en bit bort. Så hugger det på min fluga. Jag har låtit linan sjunka ordentligt ner mot den bitvis ljusa sandbotten och fiskat upp flugan med ganska bra fart mot ytan. Jag känner att det nu är en större fisk än de icke godkända jag dragit tidigare under kvällen. Fighten blir ganska kort men öringen sticker i korta snabba rusningar då det är svårt att hålla uppe spöt. Otroligt starka fiskar nu!

Efter lite krångel kan jag håva fisken och plötsligt sitter flugan i håvgarnat och inte i fisken, snacka om timing.
Fisken är större än vad jag först trodde och vi väger den till 1,5 kg fördelat på 48 cm. En fet fisk. Riktigt fet!
Efter fotografering och lite fina ord fortsätter vi fisket på platsen. Vi driver ner mot den andra grynnan och på första kastet suger det till i linan igen. En fisk något större än den jag just landat hoppar upp i luften och släpper. Tystnad. Hmmf.... Jaja, jag har ju fått en fin så jag ska inte klaga tänker jag. Jobbigt för Agne dock som hade lite svårt med huggen denna kväll. han missade en fin fisk en stund innan jag fick min. Så är det ibland. Vissa dagar är man som en fiskmagnet då andra inte får något, andra dagar är det precis svärt om. Vi tar nya tag snart igen Agne!
Då jag rensar fisken hittar jag åtta snultror i magen. Kanske därför som min fluga är så effektiv. Jag gjorde den just för att den skulle likna en snultra då stället som jag brukar fiska på är rikt på just dessa. Kanske lägger jag upp mönster innom kort.

Bom på öring

Kortkvällstur i förrgår. Till synes perfekta förutsättningar. Lite vind relativt högt vatten och lite halvmulet. Inte ens en liten öring behagade hugga. Ett par näbbisar gjorde ändå sitt bästa för att jag skulle få känna lite gung i spöt. Jag tror kanske att jag hade kunnat lurat någon öring om det inte hade varit för att jag var tvungen att gå hem tidigare än väntat. måste ha varit något jag ätit. En vacker kväll va de i alla fall.

Malström i sundet

 

Var ute en sväng igår kväll igen. Jag fick se rådjur, lysmask, horngädda och en liten öring. Då jag kom ut till sundet var det ovanligt stark ström. Det var sjunkande vatten och det gick med rasande fart, kanske var det därför som fisket var så trögt.När jag började fiska var jag övertygad om att jag skulle få ett bra fiske och då vinden helt försvann och ett spöregn kom, ja då trodde jag verkligen på en fyrakilos. Men med tro kommer man inte långt. Horngäddorna var i farten i alla fall. Jag fick tre stycken. Tillslut högg ändå en liten öring. Kändes lite som plåster på såren. Att stå utvadad i ganska stark ström, utan linkorg och med miljoner 'kolasnören' runt benen är inte helt lätt. Lägg där till att din löslina inte flyter utan istället driver iväg tio meter och blandar sig med dom förbannade 'kolasnörena'.

La ner fisket vid tolvtiden då jag helt enkelt inte orkade bråka med linan längre.

Öringcamping

Det var dags för ytterligare en nattlig tur ute på kusten. Den här gången med båt och i sällskap av en god vän. Vi hade laddat upp ordentligt med mat och andra gosaker inför nattens fiske, Då man åker ut med tält ska man ha de gott också. Vi satte båten i Rörtången på eftermiddagen. Vinden blåste en del och det gick lite vita gäss ute på havet. I skydd av brattön var det dock härligt och måsarna och tärnorna dök utanför Rörtången, antagligen i stim av stagg som makrillen jagar upp, stället är ju känt som ett bra makrillställe och kan ibland vara tjockt av båtar. Efter lite pill med diverse saker puttrar vi ut på havet. Vi har fåt tips om en fin tältplats där det dessutom styrker stor fisk tätt inpå. På en liten udde i lä för vinden hittar vi den lilla gräsplätten, lägret fixas i ordning innan det är dags för fiske. Alltid skönt att ha sådant fixat då man kommer tillbaka på kvällen och ska sova.

Tim intar 'bananpossition' något han bara gör då det är riktigt spännande.

Vi startar fisket längs den närmsta kanten, vinden ligger snett in mot klipporna och hela sträckan känns otroligt het. När vi kommer ner mot en udde hugger det på Tims fluga. Tim missar att kroka fisken, något som han under kvällen kommer göra massor av gånger men som han just nu är lyckligt ovetandes om. Vi sätter båten i rörelse och tar oss fram till ett sund. Där ligger en stor sten och strömmen trycker fint mot stenen. Från stenen bildas två strömkanter på var sida och här bara måste det stå fisk. Jag lägger först ett par kast bakom stenen i strömkanterna, men tror egentligen mest på framsidan på stenen. Erfarenheten säger mig att öringen gillar att stå framför eller vid sidan om stenen hellre än i strömlä bakom. Då jag lägger ett kast mot hörnet av stenen, precis där strömkanten börjar drar det till, jag ser en fin stjärtfena vifta i ytan innan fisken lossnar. Vi lämnar stenen för att ta oss vidare. Vid en ö mitt i fjorden trycker strömmen längs med en brant klippkant. Vi gör ett par drifter utmed klippkanten och öringen är där. Vi turas om att fiska och hålla ordning på båten för den som fiskar. Jag får kvällens första godkända öring efter att ha kastat mot en liten udde och sagt till Tim att nu kommer jag få fisk. Det är härligt då man får rätt.

Senare lägger jag några kast medans Tim fiskar av samma kant, då får jag på en dubblé! En av fiskarna hoppar och jag känner hur något går av. Kvar är fisken på upphängaren. En öring kring 40 cm. Fisket fortsätter längs en djupkant men utan någon direkt lycka. Tim krokar antagligen årets minsta öring. Den når knapt upp till en decimeters längd.

Vi lägger ner fisket vid halv tolv på natten, kanske innan nattfisket hade kommit igång men vi behövde mat och sömn inför morgonfisket. Vi grillade och drack var sin öl i det sista ljuset innan vi kröp ner i sovsäckarna för ett par timmars sömn.

 03.15 ringer klockan, instinkten säger krossa klockan och sov vidare men förnuftet säger något annat. Det slutar med en kompromiss där jag snoozar och vaknar en kvart senare, på nytt med mord i blicken. Tankarna samlas, det är dags att ladda kroppen och ta sig ut i den tidiga morgonen. Tim grymtar men följer motvilligt efter. Havet ligger stilla på vår sida av ön och bara en svag bris krusar vattnet en bit ut. Så snart man staplat runt lite och fått i sig lite frukost vaknar man till och man inser att förnuftet segrat trots allt, de e så värt det att komma upp tidigt, att vara med då naturen vaknar. Vi gör loss båten och ger oss iväg, samma rutt som vi gjorde kvällen innan. Vi fiskar av stenen och klippkanten igen men utan resultat. vi testar nya platser på utsidan ön då vinden nu är betydligt snällare. Den ena platsen efter den andra dyker upp. Överallt känns det som om det ska dra i en stor fisk.

När vi kommit upp runt en udde och pånytt befinner oss på läsidan av ön ser vi några kobbar som ligger utanför en vik. Vi lägger båten på drift mot skären och här visar sig flera fiskar. då vi närmar oss kommer en öring upp och visar ryggen i ett fint vak. Vi har trevligt morgonfiske på platsen och lyckas lura ett par fiskar.

Sammanlagt får vi ett dussin öringar under våran tur. Vi får var sin godkänd fisk och slipper nästan helt horngäddorna den här gången.

 Vi tar samma väg tillbaka runt ön till lägret där vi packar ihop våra grejer och beger oss hemåt. Hade vi haft möjligheten att stanna längre tror jag fisket hade kunnat fortätta en bra bit fram på dagen. Det kändes inte som att det mattades av under de timmarna mellan fyra och sju som vi fiskade. Förhoppningsvis blir det en sväng till innan midsommar. Vi har redan kollat ut nästa lägerplats.

Ett potpourri av fisketurer

En vacker 46 centimeters skärgårdsöring

Vet inte riktigt var jag ska börja då det var längesedan jag skrev något på bloggen. Jag var ute med Agne i förra veckan. Vi fiskade ett av sunden som jag brukar hålla till vid. Vi startade fisket ganska tidigt har jag för mig, vid femtiden. Vi hade inget strålande fiske men de fiskar som kom upp höll hyfsad size ändå. Jag fick tre öringar och tappade en. Två av fiskarna var över måttet vilket var kul! Agne hade lite svårt med öringarna och lockade till sig näbbisar istället. Till slut, efter lite vägledning och pepptalk lyckade även Agne lura upp en öring. Det var låg vatten vid tillfället men bra fart på strömmen. Jag var på plats redan följande kväll igen. Det var till synes perfekta förutsättningar men inte så mycket som ett hugg hade jag. Ibland blir jag nästan förbannad på öringen. Varför kan den inte vara förutsebar!? I alla fall nån gång hade de varit kul..

Vackraste fiskeplatsen i skärgården?

Häromdan bestämde jag mig för att sjösätta kajaken för första gången i år. Eftersom båten inte är riktigt klar än var detta enda alternativet då jag tänkte nattfiska på en av skärgårdens vackraste fiskeplatser. Denna plats bara skriker stor öring, det luktar fanimej fyrakilos på platsen! Hur som helst. jag kom dit ganska tidigt och tog en extra titt på platsen medans det var ljust. Har fiskat här flera gånger men aldrig riktigt kollat runt ordentligt. Fisket började trögt med total frånvaro av fisk. Jag står på en udde och fiskar, till vänster om mig har jag ett litet sund som grundar upp allt eftersom och till höger djupare vatten och en brant klippkant. Plötsligt ser jag ett vak en bort efter kanten. Det är inget jättevak men inte mindre spännande för det. Efter ett par kast i riktning mot vaket drar det till och jag kan landa kvällens första öring, en fisk på ca 40 cm. Jag får ytterligare en fisk under kvällen med det är svårfiskat med dålig aktivitet. Jag slumrar i någon timme innan jag bestämmer mig för att byta ö. Jag packar ihop alla grejer och sätter mig i kajaken, den stilla kvällen har bytts mot en ganska rå och blåsig morgon. jag känner dock fortfarande lukten av fyrakilosöring. Efter en kort paddeltur kommer jag till en holme som ligger mer oskyddat än den första, här har jag haft mitt bästa fiske tidigare somrar. Jag har hugg direkt och stor fisk har kommit in längs berget. Flera gånger ser jag tunga virvlar efter flugorna. Och så hugger det! Trassel på löslinan och med lite panik i blicken då jag ser fisken. Lyckas dock hålla bra press och kan ganska snabbt landa fisken. en vacker öring som jag mäter till 55 cm. Helt klart inte den största av dom öringarna som simmade utanför, jag känner fortfarande lukten.... Jag lossar flugan och ska lägga fisken i håven för att väga den, men efter en timme, av vad som kan liknas vid sömn, så är jag inte alert och fisken simmar iväg utan att ha fått reda på sin vikt.

Jag paddlar hem i motvind, får gå upp mot vinden för att senare kunna få medvind större delen av vägen. passerar den ena heta platsen efter den andra, så många platser man vill testa...