Allt ska man göra själv...

Koncentration vid städet

Var ute en sväng i Torslanda häromdan. Hade tänkt mig en snabbtur utan vadare och annat tungt. Tog vagnen till järntorget, sedan bussen till Lilla Varholmen. Vinden friskade i ganska skapligt när jag kom ut till havet och jag blev ganska snart trött på att stå och harva i motvind. Blicken föll på en gul färga. Jo, så fick det bli. Jag tog bilfärjan över till Björkö där jag kunde fiska i lä för västvinden. Efter några små dragningar blev det stopp. Tunga knyckar i andra änden på linan och den var så spänd att den gav ifrån sig ett sånt där härligt sjungande ljud som det blir när man har stor fisk på. Men lyckan blir sällan långvarig, fisken släppte efter ca 30 sek. Jag fick inte ens en blick av härligheten, det ända jag fick tillbaks var en krok där krokböjen inte var rätad men rejält utbjöjd. Alltså det var kroken fel. billiga köpeflugor har sina nackdelar.

Inställd som jag är på att få upp i alla fall en stort fisk innan säsongen är över, så satte jag mig ner och band upp lite flugor på riktig krok. Det som gäller nu sent på säsongen verkar, enligt dom rapporter jag fått, vara diskreta små flugor, ibland väldigt små om vädret är bra.

Med detta i bakhuvudet så blev det just detta som jag band, små sparsamt dressade spiders och gråa lite större räkor. Detta blir väl de sista havsöringsflugorna som jag binder i år antar jag. Kanske kan det bli lite nya flugor senare i år beroende på om jag planerar någon skånetur i januari eller februari.

Blåsigt fiske Del 2

Gifflar och kaffe i skydd av blåsten och regnet

Jens och jag hade bokat fiske denna dagen och trots ganska kraftig vind, som för övrigt verkar vara ett genomgående tema när vi fiskar, så drog vi ut. Vi beslöt oss för hisingen då det passade bra i förhållande till vinden. Vi var ute i samma område i två dagar och fick under denna blåsiga tid ett par öringar. Först fick jag en öring på prick 50 cm men som var lite mager så den fick simma tillbaks. Sen fick fick Jens en vacker fisk på 48 cm, en riktig blänkare!

Tidvis blåste de såpass att vi fick ta skydd. När det kommer skyfall i samband med kraftig vind är det inte kul att vara ute.

Head n' tail i sundet

Det stinker storfisk!

Efter ännu mera blåst så kom en stilla dag igen. Jag var inte sen att uppfatta detta och greppade naturligtvis spöt. Bestämde efter lite tvekan att pröva sundet denna gången. Inte blivit så mycket fiske där denna sommaren som det var den förra.

Väl där gjorde jag som jag brukar när jag fiskar av den här platsen. Jag fiskar mig fram mot en liten utskjutande udde där det nästan alltid står fisk. Även denna dag var det underbart fiskeväder. Gråmulet men ljummet i luften och med ett lätt duggregn. Strömmen drog svagt utåt och precis när jag lagt ut mitt första kast, ca 10 meter innan udden går det upp en fin fisk just utanför udden. Ett vackert head n' tail-vak bara nån meter från land. Jag uppskattade fisken till 50-55 cm och frossan satte sig genast i kroppen. Ingen jättefisk egentligen men när man ser en fisk innan man ska kasta på den blir det plötsligt allvar och så otroligt spännande.

Innan jag kastar bort mot vaket så byter jag fluga. Eftersom vaket var så lugnt antog jag att det var ett byte som inte hade någon större chans mot sin predator. Även om det var mitt på dan så satte jag på en imitation av en "sommarmask". En typ av borstmask som normalt kommer upp i frivattnet i stora mängder under stilla sommarnätter.

jag lägger kasten lite utanför vaket och låter strömmen ta linan in mot platsen där fisken visade sig. Jag ser en liten virvel och känner ett svagt motstånd i linan, spänner upp men där e tomt. där flugan nyss var ser jag bara en virvel. lite besviken konstaterar jag att den fisken nog är skrämd nu och kastar några kast till i riktningen. Plötsligt kommer ett hårt hugg men inte heller denna gången fastnar fisken. Hmm.... Jag byter tillbaks till en större fisk imitation och fortsätter fiska av platsen. jag vet att här e hett och fisken är ju bevisligen på g.

Jag får några småöringar men inte dom stora som jag vet simmar i sundet. Precis när jag ska lyfta för ett nytt kast, när man på rutin kollar om något följer utan att egentligen vara så beredd på att göra något om det ändå skulle vara en fisk som följde, så kommer det en stor öring simmande efter min fluga! Återigen kommer fiskefrossan. Kan det ha varit att jag hade en ganska kort tafs vid tillfället som gjorde att den inte högg? Jag hade inte något tafsmaterial med mig och kunde förlänga till den längd jag ville. Jag tyckte mig se att fisken en stund senare var efter igen, i alla fall en fisk i samma storlek men inget mer hände. Jag fick gå hem utan godkänd fisk denna dagen.

Mellandag

Havsöring i fin kondition

Äntligen en dag med stilla väder! jag begav mig ut till ett av mina favoiritställen på morgonen, tänkte jag skulle testa förmiddagsfisket nu när det svalnat betydligt i vattnet. Det var mitt favoritväder för havsöringsfiske; stilla, mulet och med ett försiktigt strilande duggregn. Vakväder!

Efter tre, kanske fyra timmar utan ett enda hugg bestämde jag mig för att gå hem, jag var blöt om både ben och fötter då jag inte hade vadare på mig. Bara ett kast till på vägen tillbaka, pang! Fisken tog i första kastet, precis när jag skulle lyfta flugan utanför tången. efter lite bökande fick fisken lite djupt vatten under buken och rusade ett par gånger innan jag kunde dra upp den bland stenarna. En vacker fisk, kraftig med litet huvud på drygt 50 cm. Jag fortsatte fiska en stund till men utan resultat. Det enda som hände var att jag tappade mobilen i vattnet men uppoffrande så följde jag efter och fick snabbt upp den. Telefonen torkades sedan i ugnen och funkar idag som innan. 

Båsigt fiske Del 1

Spännande område!

Jens ringde och ville se mina jaktmarker en dag i mitten av augusti. Det var ordentligt blåsigt men vi bestämde oss ändå för att göra ett försök. Efter att ha studerat kartan kom vi fram till att sydsidan av ön nog var bäst i den rätt friska vinden.

Vi började fisket på läsidan av en holme som vi vadat ut till. Ganska snart fick jag en mindre öring som gick in och snodde runt i tången. Det tog en bra stund innan jag fick loss både fisk och fluga ur den stora tångruskan. Vi fortsatte fisket utan något större resultat, Jens hade nåt hugg men de var inte mer med det. Eftersom vinden verkade tillta hela tiden bestämde vi oss för att söka platser som låg mer vindskyddat. Vi vandrade in på det förut förbjudna, militära området på ön. Där finns en del intressanta platser men dom låg nu väldigt utsatta för vinden så vi fick nöja oss med den inte allt för roliga läsidan. Efter en stunds harvande i en vindkant tyckte ändå jag att vi skulle kolla hur vinden låg i sundet som ligger i närheten. Vinden fortsatte att öka och när vi kom upp på berget för att titta ner över sundet på andra sidan fick man anstränga för att höra varandra i blåsten.

Väl nere vid sundet på andra sidan berget märkte vi att det var ordentlig fart på vattnet. Strömmen svepte fort linan i en fin båge över dom heta platserna men utan resultat. Det började mörkna och vinden fortsatte att öka så vi gav till slut upp. En liten öring och några små hugg blev dagens facit.