Så här såg det ut i mitten av mars 2009
Just nu känns fiskesuget är som ett stort myggbett. Ju mer jag tänker på det, ju mer kliar det. Varje gång jag studerar ett sjökort eller kollar på bilder från tidigare års fisken längs kusten så gör jag mig själv en otjänst. Jag sätter igång en ond cirkel där jag vill se mer men allteftersom jag ser mer känner jag mig mer och mer galen. Jag måste ut nu!
Det är märkligt hur jag kan hamna i det här tillståndet år efter år. Konstigt nog känns det som om det blir värre för varje säsong. Man kan ju tycka att allteftersom man blir äldre så borde man bli mer sansad i sitt förhållande till denna hobby. För mig är det verkligen tvärtom. Om det är så här nu, hur blir det då i framtiden??
Det är 17 dagar kvar nu. I helgen var jag ute på ön och kollade till isarna. Mellan öarna driver nu isen fram och tillbaka beroende på vinden. Drivisen är krossad till små bitar och det är snarare en isgröt som driver runt ute i skärgården. Inne i vikarna ligger fortfarande fast is men vid en närmare titt så är isen genomrutten, full av porer och hål. Det som är skönt med havsisen är att när vädret väl vänder så blir den snabbt sämre och kan ibland försvinna på några dagar om det vill sig väl. Jag kan inte se någon risk att vi skulle ha en massa is i vikarna på premiären. Jag tror faktiskt att i stort sett all is kommer vara borta då.